Fortsätt så!
Tydligen har ett hundratal ”viktiga” kulturarbetare sedan 70-talet varit garanterade en fast inkomst från staten. Man tycks nu ha insett att det kanske inte är en fantastisk idé att låta kulturbyråkrater avgöra vad som är “viktig” kultur, och slopar det hela. Kulturstöd finns visserligen kvar i olika former, men det här är ett steg åt rätt håll. Allvarligt talat, allt som gör Pol Pots polare Jan Myrdal lite fattigare är ett steg åt rätt håll.
Bild från attila.tecknare.se
Uppdatering: Mats Söderlund, poet, idiot och författareförbundets ordförande, visar i en radiodebatt hur arrogant, elitistisk och jättebebis-betonad man låter när man försöker försvara konstnärslönen.
[...] så var det här på tapeten igen. Livstids villkorslös inkomstgaranti åt 157 godtyckligt utvalda konstnärer ska med rätta fasas [...]
Pingback by Brynolf’s corner » Den där konstnärslönen igen — February 18, 2010 @ 12:45 am